Text: Susanne Kvarnlöf
Foto: Anneli Åsén och Susanne Kvarnlöf
Öde lador, storslagna fjäll och vackra vyer i all ära, men livet på landsbygd rymmer så oändligt mycket mer. Det är dags att landsbygdens mångfald får synas i bild.
Du kanske tänker att det är lätt som fotograf att tycka det, men faktum är att bilder är ögonöppnare, de hjälper oss att tolka och förstå världen. Dessutom talar bilder ett universellt språk, nämligen bildspråket. Bilder kan inte som med ord läsas mellan raderna, utan bilder förklarar vad det handlar om genom att tala till dina känslor. En bild når dessutom hjärnan 60 000 gånger snabbare än text. De hittar sina egna vägar in i vårt medvetande, oftast innan vi hinner tänka efter. De kan uttrycka värderingar, väcka känslor och de kan luras. Bilder är med andra ord makt.
Vissa bilder gör ont att titta på, andra ger styrka eller lycka.
Vissa bilder är starka, andra svaga.
Bilder kan också vara falska och manipulerade.
Bilder formar vår uppfattning om andra människor och om oss själva– och de kan förändra världen.
Som till exempel bilden som vände opinionen i Vietnamkriget, 9-åriga flickan Kim Phuc som gråter av smärta när napalmen skållar hennes hud. Lika starkt och tydligt kommer bilden på Alan Kurdi som blev en symbol för flyktingkatastrofen runt Medelhavet tillbaka i våra hjärnor när någon säger ”pojken på stranden”.
Så kraftfull är bildens makt, ändå är det något vi sällan pratar om eller reflekterar över trots att vi idag lever i ett konstant bildflöde. De bilder vi ser skapar vår uppfattning om världen.
När vi tittar på de bilder från landsbygd som vi oftast ser idag så är de inte rättvisande. De absolut vanligaste bilderna är de på den öde ladan, förfallna hus och den stängda butiken. Eller så är det en romantiserad bild med grusväg utan potthåll i solnedgång, det öppna fältet och den röda stugan som alla tyskar vill hyra. Det är absolut en del av vår landsbygd, men vi får aldrig se hela bilden. Och framförallt: Vi får aldrig se människorna som bor, lever och verkar i den. Något som nästan genomgående finns med på bilder från städer. Dessa bilder skapar till slut ett mönster som speglar den urbana normen och som delar upp olika lag, som värderas olika.
I grund och botten blir det en fråga om demokrati och jämlikhet. När platser och människor osynliggörs ser vi inte heller deras behov och förutsättningar, och de fråntas sin röst och sitt värde.
Det är allvarliga konsekvenser men det går att förändra, och det behöver inte vara så svårt. Bilder är en stor del av lösningen. Vi måste få se människorna och vi måste få se det vanliga livet som pågår överallt i vårt land. Se att vardagen är sig rätt lik oavsett postadress.
"Bilder är magiska"
Roger Nordantjäl bor i Kvitsle i Bergs kommun och han driver eget företag. Firman heter Kvitsle Allservice och Roger hjälper kunder med avloppsspolning. På vintern drar Roger skidspår runt sitt hus, det blir många varv för Roger och hunden i det kilometerlånga spåret. Åker han inte skidor så fiskar han öring, det är den bästa avkopplingen han vet. Roger är väldigt nöjd med sitt liv och den plats han har valt. – Jag älskar den här byn, det är en lugn by där ingen bryr sig om vad andra gör och där alla är accepterade, säger Roger. Foto: Anneli Åsén
"Jag är en stolt delägare till en av Sveriges vackraste belägna grusvägar"
Enskilda vägar är vanliga på landsbygden och det kostar att bo vid en sådan väg eftersom Trafikverkets statliga driftbidrag inte täcker kostnaderna fullt ut. Just den här vägsamfälligheten har funnits i Övre Kaxås sedan 1940-talet.
Maja Örberg flyttade till byn för 1,5 år sedan och det här är första gången hon hjälper till att fylla potthålen i vägen.
– Det här är ett trevligt sätt att bekanta sig med grannarna och samtidigt ta hand om vårt gemensamma skötebarn, jag är en stolt delägare till en av Sveriges vackraste belägna grusväg. Det är när man bor på landet som man blir påmind om hur mycket jobb det är med att hålla ett samhälle i gång, säger hon.
Syskonen Carl och Lore leker med kusinerna Nåmi och Jack i Handsjön. Avsaknaden av lekplatser på landsbygden löser barnen själva. En skoterkälke kan man ha riktigt roligt med även under en varm sommardag. Foto: Anneli Åsén
En söndag under sensommaren är Heelena Haraldsson och dottern Nova-Li på Stocke Titt på Frösön och bygger en egen drake i afghansk stil. De äter falafel och tittar på när deras egenbyggda drake dansar i vinden. Foto: Anneli Åsén
Billie Lo Isakson får hjälp med hucklet av Sandi Haboush på Jamtli öppna förskola på Ströms hembygdsgård. Foto: Anneli Åsén.
En varm höstdag sker årets sista utomhusklippning för 96-åriga Helge Lindman. Sonen Johnny är den som brukar hjälpa Helge med trimmern.
– Det är ju konstigt att vi som har så lite hår, att det växer ändå, säger Johnny och skrattar. Foto: Susanne Kvarnlöf
Lyskväll är i Sverige en rätt ung tradition för att ta farväl av sommaren. Den firas traditionellt den sista lördagskvällen i augusti genom att man tänder eldar längs stränderna. I Handsjön kallar man kvällen Lysnatta och här välkomnar man hösten och tackar för sommaren genom att skicka upp ett 20-tal miljövänliga rislyktor. Evenemanget är ett sätt för byborna att få ihop pengar till väglyseföreningen, så de svävande lyktorna ger ljus i dubbel bemärkelse. Foto: Anneli Åsén
Ebba är inte så sugen på att gå hem när pappa Anton Halvarsson hämtar henne på föräldrakooperativet Busbua i Rissna. Ebba blir glad och ger pappa en kram, men vill helst stanna kvar och leka.
– Det är klassiskt att det är så här, säger Anton och skrattar.
Foto: Anneli Åsén
Glöggmingel på seniorboendet Genvägen Offerdalsvägen i Krokom. Hyresgästerna som länge önskat sig en flaggstång fick en under sommaren som de nu klätt i ledljus till jul. Här är det ofta aktiviteter på gården och under sommaren tänds grillen varje fredag.
Foto: Anneli Åsén
