Text: Klas Fritzon
Foto: Anneli Åsén
Nyheter är lika viktiga för demokratin som pengar för ekonomin. Och i det perspektivet har Sveriges landsbygder blivit allt fattigare. Men utvecklingen rusar – där nya typer av medier också vitaliserar.
Jag brukar vandra längs byråkratiska stigar. I maklig takt följer jag samhällets utveckling genom den statliga förvaltningens skiftande terräng. Skärper uppmärksamheten inför knastertorra kommittédirektiv. Hastar mig förbi partipolitiska revirmarkeringar i propositioner. Försjunker i hela fält av ord, lika vidsträckta som rallarrosorna på ett sensommarhygge.
Ibland stannar jag till för att orientera mig. Vart leder denna stig? Känner jag hopp om att hitta fram till något betydelsefullt?
Nyfikenheten att se bakom nästa krön manar på. Kanske som en motståndshandling i en värld där många är så säkra på sin åsikt – att fakta verkar spela allt mindre roll.
Våra medier är en del av det där demokratiska landskapet. Dels genom att de berättar om besluten våra politiker fattar. Dels som en fråga i sig – med egna mål och ett särskilt tillhåll i statens budget.
Den norske forskaren Jostein Gripsrud beskriver medierna som skapare av föreställda gemenskaper.
Som Sverige till exempel. Eller Hede, Hackås och Hoting.
Samtidigt är det ungefär lika enkelt att fånga vidden av mediernas betydelse som att plocka in en hel midsommaräng till vasen på bordet där jag sitter.
Medierna ska sakligt och korrekt informera om händelser – utan att ta ställning. Både om krig och kulturkvällar på bygdegården, om pandemins utveckling och invigningen av (ännu) en ny padelbana. Medierna ska också granska makten för att avslöja missförhållanden och vara ett forum för debatt och åsiktsbildning. Men såklart finns en stor variation i vad vi kan (och ska) förvänta oss från till exempel Dagens Nyheter och Jämtlands Tidning.
Stor variation mellan platser
Det samlade utbudet av nyheter är lika viktiga för demokratin som pengar för ekonomin. Och på många sätt lika ojämnt fördelade.
Detta trots public service som ska bidra med oberoende och opartisk information till alla medborgare oavsett var du bor.
Detta trots olika typer av offentliga stöd till kommersiella medier. Sedan några år till exempel ett för lokal journalistik.
Skillnaderna är helt enkelt omfattande mellan hur väl medierna fyller sin uppgift på olika platser.
Dels genom att bara finnas där. På vissa platser kan du ta del av en mängd nyheter om lokalsamhället och kommunpolitiken. På andra bara några få, då ofta notiser och insändare. Vita fläckar eller nyhetsöknar är beteckningar på geografiska områden som nästan har blivit osynliga.
Dels genom hur de finns där. För självklart måste medierna också spegla platser på ett rimligt sätt. En utmaning för de (alltmer sällsynta) lokala medier som faktiskt har journalister på plats. Men ännu svårare från distans; som en redaktion i Stockholm – eller möjligen centrala Östersund.
Halverat tidningsläsande
I skrivande stund får jag en tik tok från min dotter om en nyhet där tjuvar stulit ”krämiga chokladägg” och grips efter en biljakt.
Ett bra exempel på hur medielandskapet ser ut idag. En perfekt nyhet för henne, men inte för mig (som gillar choklad men inte brott). Fragmentiseringen är stor både vad gäller ålder och intressen, där vi med algoritmerna som vägvisare leds allt längre från varandra. Men också närmare.
Utvecklingen rusar. Ta tidningarna som exempel:
Digitaliseringen har på kort tid halverat det dagliga läsandet. Ägarna har svarat med allt som håller dem flytande: Uppköp. Nedläggning av lokalredaktioner. Kalavverkning av kontorslandskap där reportrar och fotografer tidigare trängdes. Flerkanalstrategier. Höjda priser. Gemensamma funktioner inom jättekoncerner som Bonnier News.
Allt för övrigt en tidstypisk fond i Sara Strömbergs böcker om lokalreportern Vera Bergström.
Än kan vi dock inte summera. Jag frågar en chatrobot om hur framtidens medier kommer påverkas av artificiell intelligens – och inser att vi bara sett början.
Det vi sett hittills spelar såklart roll i varje samhälle som påverkas. Om du bor i Strömsund och lokalredaktion bommar igen, så drabbar det dig och dina grannar i första hand. Det blir helt enkelt mindre av den där föreställda gemenskapen.
Vi riskerar att bli mer exotiska
När den lokala journalistiken tunnas ut drabbar det också bilden av landsbygder i våra rikstäckande medier, som i stor utsträckning är beroende av de lokala nyheterna. Vi här i inlandet riskerar att framstå som alltmer exotiska. Det finns forskare som menar att det kan stärka ”redan existerande rumsliga och socioekonomiska hierarkier”. Vilket i sin tur påverkar var investeringar görs och hur människor flyttar.
Den bilden är inte entydig. Visst har de lokaltidningar som är kvar blivit tunnare och dyrare – med gradvis minskat lokalt innehåll. Samtidigt tjänar ägare pengar (trots att stora pengaströmmar gått till nya aktörer som Google och Facebook). Tidningar med rikstäckande ambitioner når lönsamhet genom digitala utgåvor, medan beroendet av papperstidningen är större i landsbygder.
För Dagens Nyheter har den nya lönsamheten skapat utrymme att etablera redaktioner i Umeå och Luleå. En studie visar att det i sig bidragit till både fler och bättre nyheter från Norrland – jämfört med tidigare då tidningen bidrog till att sprida exotismen. Men det urbana perspektivet är starkt, särskilt kopplat till den industriella omställningen.
Nog är dagens medielandskap svåröverskådligt. Traditionella medier stupar. Nya tillkommer: Facebookgrupper, swishjournalister och gratistidningar är exempel som alla fyller sin plats. I vissa fall bidrar nya medier med demokratisering, som när digitala kanaler används för att mobilisera människor vid stora händelser i lokalsamhället. I andra fall med nostalgi och igenkänning, som i grupper på Facebook där bilder från en viss plats publiceras av många tusen medlemmar.
Medierna hänger samman i ett ekosystem
Men totalt sett verkar det inte vara någon ordning alls. Som när jag blickar mot himlen då svalornas ungar precis lämnat boet. Bara en massa tvära girar och okoordinerade rörelser.
Begreppet medieekologi introducerades av amerikanska forskare på 1950-talet när televisionen omformade samhället. En metafor som genom digitaliseringen fått förnyad aktualitet – och ger en hint om hur allt hänger samman.
Och nu behöver du använda fantasin:
Föreställ dig valfritt kryp i Storsjön. Varför inte bekymmerslösa hoppkräftor? De blir uppätna av småsik, som i sin tur blir till föda åt sjöns öringar. På samma sätt fungerar den mediala näringskedjan där lokala nyheter blir till föda åt regionala medier. I toppen av hierarkin hittar vi rikstäckande medier som ger sken av lokal bevakning, trots att de nästan helt livnär sig på andra.
Sambanden är dock komplexa. Medier både kompletterar och konkurrerar med varandra. Några frodas, medan andra trängs undan. Beroenden fördjupas. Behov förändras. Nyheter vandrar mellan kanaler under gradvis mutation. Sammantaget en hel livsmiljö, där vi alla dras in som medproducenter och annonsobjekt.
Typisk slutpunkt på en byråkratisk vandring: Ökad förståelse med frånvaron av enkla svar som främsta kännetecken.
Kanske är det just det där lite krångliga som gör att känslan av att jag blivit rikligt belönad dröjer kvar.
I det avseendet påminner vandringarna om att plocka vildhallon.
Och möjligen är också ryggonten densamma.
Källor:
Budgetpropositionen för 2023, prop. 2022/23:1, Utgiftsområde 17. Digital News Report 2022, Reuters Institute. Ett hållbart mediestöd för hela landet, Ds 2022:14. Ett speglingsuppdrag för ett förändrat medielandskap, Myndigheten för press, radio och TV, diarienummer 17/03858. Förtroendebarometern 2023, Medieakademin. Kommittédirektiv: Långsiktiga villkor för ett hållfast och oberoende public service, 2023:27. Landsbygd i medieskugga – nedmonteringen av den lokala journalistiken och bilden av landsbygden i Dagens Nyheter, Gunnar Nygren Kajsa Althén, 2014. Medieekologi – ett helhetsperspektiv på medieutveckling, Gunnar Nygren, 2016. Medieutveckling 2021, Mediepolitik, Myndigheten för press, radio och TV. Medieutveckling 2022, Mediekonsumtion, Myndigheter för press, radio och TV. När DN flyttar in: En studie om hur den mediala bilden av Norrland kan påverkas av lokala journalistiska satsningar, Niklas Gustafsson & Victor Svenfelt, 2023. (Re)producing a periphery Popular representations of the Swedish North, Madeleine Eriksson, 2010
